Med familjen genom Europa, dag 2-fredag

Vid sju tiden på morgonen rullar vi så av färjan in i ett mulet och disigt Tyskland. M fixade en kopp kaffe som skakade lite liv i min omtöcknade hjärna, och lite mackor att få upp blodsockret med. 


Jag hade köpt två stora vatten i Trelleborg och även en varsin liten flaska att ha i bilen så att vi inte skulle behöva stanna på bensin mackar längs vägen stup i kvarten. Tvättlappar, Wasa Sandwich, chips ock godis från Rusta tillhörde också en del av nödprovianten! 

Å så nånstans där, på vägen mellan Trawemunde och Hamburg började paniken krypa i mig. Jag kunde inte hitta reservnyckeln till bilen eller min hemnyckel som skulle sitta ihop med bilnyckeln med en blå liten hyska. Jag tömde väskan tusen gånger och letade i alla skrymslen i baksätet. Men ingenstans fanns den. Ingen kul känsla alls... jag ringde mamma ock bad henne åka upp och kolla om jag kanske glömt den hemma på gården.


Men så strax innan frukost ringde mamma tillbaka, hon hade hittat mina nycklar på parkeringen utanför huset hemma. Det var skönt att kunna släppa taget om den oron. Och tacksamt konstatera att ingen obehörig hittat den och tagit sig in i huset hemma...

Norra Tyskland är rätt platt. Lite som Skåne typ. Men det är en sådan underbar känsla att åka i ett annat land. Att se saker som man inte brukar se! 

Som hundratalet piket-bussar innan Hamburg! (Det hade varit oroligt där pga G20-mötet, därav alla bussarna..) 

"Lunch"-stopp i Kunzell vid tretiden. 

Vårt ressällskap tycker att vi äter ofta, det stämmer för jag vet att det är en hjälp för oss att hålla humöret uppe! Hungriga barn i bilen är inte att rekommendera...
Mätta nöjda och varma rullar vi sedan vidare mot målet för kvällen, Memmingen. 

Vi hittade rum på Hotell Falken i den gamla mysiga delen av staden Memmingen. 

När vi kom fram var det som vilken industrialiserad storstad som helst, men framme vid hotellet fascinerades jag av hur vackert allt var. 

 I trotsade regnet ( hotellet hade paraply att låna ut!👍) och gav oss ut i den ljumma kvällen. Det kom att bli en av de finaste kvällarna i mitt liv. Jag kände mig så nära mina nära och husen, torgen, kanalen som löpte mitt genom den gamla delen av staden , historian som fanns så nära att man nästan kunde ta på den, skapade tillsammans nästan magi. 

Den natten sov jag gott, på en stor kudde under nytvättade tjocka täcken och med vackra bilder under ögonlocken. 

Kommentera här: