semester med avkopplingssvårigheter
Semester.
Ett ord jag inte riktigt förstår har jag förstått.
Ett ord som fylls av dåligt samvete gentemot andra som jobbar ock sliter.
Ett ord som innebär en massa "ledig" tid man inte vet vad man ska göra med.
Jag fyller den med aktiviteter, tandläkarbesök, frisören, jordgubbsplockning, städning, plockning och en massa annat.
Sen undrar jag varför mina barn inte kan ta det lugnt.🙄
Idag gick jag upp vid 8 ock plockade undan markstenar, en slang och grävde fram ett brunnslock innan frukost, vilket fick mig att må fruktansvärt bra över hur duktig jag varit. Jag formligen älskar att känna mig nyttig, arbetssam och duktig....
herregud.....
Men så kom en sån där känsla av ilska, trötthet och totalenergilöshet över mig där jag stod i full färd med att bygga om tältkojan till Lilleman på balkongen
, med bultande huvud efter att ha slagit i balkongräcket så att blixtar flög framför mina ögon och med en enorm trötthet efter flera nätters nattvak och dålig sömn på grund av dotter på Festival.
Som om någon slagit mig i huvet sjönk jag ner under en filt i soffan ock fullkomligt andades ut.
Djupt.
En känsla av lugn, en sorts känsla av ödmjukhet inför min oförmåga att koppla av ock varva ner, blandad med en känsla av dåligt samvete över hur andra ska tänka kring att jag är så här lat.
Jag har en del att träna vidare på. Än så länge har jag inte varit "ledig" en enda dag på semestern men det kommer.