Trasmatteliv

(null)
Idag har jag haft möte med min chef. Vi skulle diskutera min partiella sjukskrivning ock hur vi bäst fördelar den tid jag ska vara där. Jag hade oroat mig en del inför mötet, Det är tyvärr fortfarande (eller kanske återigen) så att jag känner prestige förlust i att inte orka som jag en gång i tiden gjorde. Och förväntningen låg väl ungefär på den nivån att han skulle omplacera mig nånstans där jag inte är ivägen.... 
(null)
Men så blev det inte alls. 
Han hade fullt fokus på mig och mitt mående. Han pratade flera gånger om hur viktigt det är att först ock främst ha fokus på mig just nu. På att få till ett hållbart liv. 
           En fantastisk känsla.                                                     Jag kommer sakna honom när han går i pension.

Så nu ska jag som trots att jag är en ganska ego-person, lära mig att leva med att sätta mina behov före andras.. 
hur gör man det?  
Hur tänker man bort att man behövs överallt? Hur gör man sig själv umbärlig, eller iallafall tänker tanken att man är det? För det är faktiskt så att man är bara lärare, man är inte mer. Och även om jag är viktig och jobbar ihjäl mig nu, så kommer jag "bara vara" en lärare man mötte nån gång sen. 
Så är det. Vi är viktiga delar i våra elevers dagliga liv, men vi är inte så viktiga att vi inte går att ersätta! Och det måste jag förstå om jag ska orka jobba med det här. 
Hur nu det ska gå till...
(null)
Nu är jag ju på god väg att anamma det här med dynamiskt tänkande, jag har extremt bra stöd på jobbet och vänner att prata med så jag ska klara det. Det svåra är ju den inre konversationen man har med sig själv varje dag. Den kommer man inte ifrån och den är jävligt svår att ändra.... 
 Jag har lätt för att tänka i nya banor när det gäller ALLT annat än Mig själv!!! 
Jag är mer eller mindre konstant tyvärrr😜
Men. 
Som som sagt, dynamiskt tänkande är bra, det går att ändra tanken. 
Alltid. 
Jag kan vila varje dag .
Jag kan springa! 
Jag kan yoga!
Jag kan lyssna på musik! 
Jag kan njuta av vår underbara hemort! 
Jag kan tillåta mig själv att inte vara behövd överallt (Scary!!!!!!!) att inte alltid vara den viktiga.
Jag ska bara se till ATT göra det varje dag och även hemma.

(null)

Jag behöver inte alltid finnas till för alla andra.
Jag får finnas bara för mig också ibland.
 Det är okej.
❤️


Kommentarer:

1 Anonym:

Det är skitsvårt, jag vet, men jag hjälper dig, så påminner du mig ❤️

Svar: Låter som en bra deal❤️
Fröken Matilda

Kommentera här: