Det är mycket nu 🙂
Ligger här i sängen och försöker få rätsida på saker.
Det är egentligen ett ganska lönlöst projekt nu när klockan närmar sig midnatt och dagarna spenderas med hjärntrötthet och allmän förvirring .
En trötthet som kan göra det svårt att tänka överhuvudtaget.
Min kollega säger att jag inte är ensam i att vara mentalt trött. Vi är många som är trötta just nu.
Jag vet , men jag har svårt att acceptera det.
Och att förstå varför...
Det är väl bara att bestämma sig för att inte vara mentalt trött?
Man blir vad man tänker...
Eller?
(OBS... detta gäller inte vid utmattning eller under annan neuropsykiatrisk påverkan!) det är svårt näst intill omöjligt att påverka sitt tänkande då hjärnan dimmat igen.
Hemma hos min Yogalärare ! Så rofyllt vackert boende.
I morse åkte jag till jobbet utan örhängen. Jag åker aldrig till jobbet utan örhängen.
Aldrig! Det är en sån sak som jag aldrig glömmer.
Men nu händer det.
Mitt under en lektion började jag leta efter ett material som jag precis innan stått ock hållit i handen. Jag letade som en bäng och höll på att bli riktigt rädd ett tag att jag tappat minnet helt. Innan jag kom på att jag lämnat materialet
till elever som satt i ett angränsade klassrum.
Men jag väljer ändå att försöka fokusera mina tankar på allt det positiva som händer just nu. Det jag är mest stolt över idag är att jag lyft (återigen) min känsla inför bedömningablanketterna som snart ska fyllas i ock delas ut till alla elever
i skolorna.
Jag tänker att det är självklart att alla ska bli "godkända" i skolan. Och att överlämning kan ske på annat sätt kring det som elever behöver träna mer på och ha stöttning kring.
"Du är inte godkänd i svenska för att .." måste vara kul att sluta lågstadiet så ock gå vidare in i mellan.
Nej det måste finnas ett annat sätt.
Jag vill sammanfatta all ansträngning som alla gjort. Allt jobb var och en på sitt sätt lagt ner under de år jag fått arbeta med dem.
Jag vill att fokus ska ligga på alla dessa utvecklingar först och främst ock sen kan kommentarer kring hur man fortsatt ska arbeta för att utveckla sig som människa komma. Och då menar jag inte bara skapandet av romanskrivande,
algoritm-mästare som kan simma och rimma ock räkna med bråk. Utan även andra mänskliga kvaliteter som behövs i vårt samhälle framöver.
Mitt mål är att hjälpa till att bygga små stadiga individer som förstår att just de kan påverka hur deras framtid ska se ut !
Annars är livet en liten mix av då ock nu. Jag utmanar mig sjävl med att vända gamla negativa tankar till att sträva framåt istället..
Jag tränar mig på att tänka / säga "det kan jag inte .... än"!
Det är galet egentligen hur mycket skit vi intalar oss själva varje dag som inte är ett dugg sant.
Hjärnan tror på det vi tänker eftersom den inte kan avgöra vad som är sant eller inte.
Vilken power vi egentligen har!
👊🏽
Vacker insekt!
Sushi.. mat för både syn ock smak
Däremot inte en maträtt som bör tillagas under extrem värme tillsammans med en irriterad, frustrerad 9åring som hatar kladdigt ris....
Då får ADHD-mamman gå ifrån ock andas lite då ock då ...
Andas....
Man sätts liksom ständigt på prov!
😂
Vacker bild som jag screenshotat från en fin vän. Hon ger mig nya tankar och idéer om att ibland är det ok att inte bara fara mellan allt fram och tilllbaka hela tiden.
Ta en paus efter jobbet.
Typ.
Att vara lat en stund på kvällen är också Najs!
Något jag fortsätter att tränar på
🙏🏼