Lördag igen...

Så var det lördag igen. 
Tiden bara rusar. 
Min intention för dagen var att ta mig ner till Sandviken för att yoga på bryggan, men jag kommer inte iväg. 
(null)Jag får liksom inte fram motivationen eller lusten att åka, får lite dåligt samvete för det men landar sedan i att det är så det är..
(null)
En av svårigheterna med ADhD kan ju vara just att förmå sig att ta sig iväg till saker som inte motiverar eller ger snabb - direkt belöning. 
Det är kemi helt enkelt...
Jag ligger i soffan istället och njuter av att kunna ligga i soffan, känner mig tacksam över att jag har en soffa att ligga  och att jag själv kan bestämma över att jag ska ligga kvar här.
(null) Jag brukar tänka mycket på  kemi de dagar då jag vill sluta med min medicin och intalar mig sjäv att den inte behövs. (Vilket den iofs inte gör om jag levde ett lugnt, helt inrutat liv utan utmaningar och frustrationer där jag bestämmer precis alla förutsättningar😂)  (null) 
 Jag tänker att jag kommer att komma dit så småningom, men att just nu behöver min hjärna hjälp med att hantera ( stänga ute faktiskt) alla intryck, att kunna tänka mer rationellt, ta beslut och gå hem på eftemiddagen med lite mer energi än för bara ett år sedan...
(null)
Blommor plockade av den Lille Filosofen på vägen hem... 🙏🏼
En nackdel med medicinen skulle kunna vara att jag inte är lika känslosam.. Jag blir rörd och tårar kan komma, men jag är inte alls lika känslig längre. 
Eller, det kanske är en fördel förresten.... 
Det gör ju att jag inte går igång på allt som i vanliga fall triggar mig... (fast jag har extremt svårt att hantera orättvisor.... jobbar på det, eventuellt, eller så bråkar jag färdigt tills någon får mig att förstå logiken i det orättvisa...)  😁.. (null)
Den här veckan har varit en intensiv känsloladdad vecka med många nya och gamla möten och avsked. Våra elever lämnar oss för nya äventyr på mellanstadiet. Sorgligt, tomt och annorlunda men ändå så bra och i rättan tid..
(null)
Så kloka små ord från en individ som gett mig så mycket under åren tillsammans 🙏🏼
(null)
Nästa år slutar den lille filosofen trean och vi kommer behöva säga hejdå till världens bästa pedagoger som verkligen går in för att se varje barn och möta dem där de behöver bli mötta. Det kan bli tufft och sorgesamt...Men den dagen den sorgen .... 
(null)
Vi har varit extremt trötta den här veckan, sovit långt längre än lagom. Haft så där en halvtimme på oss att fixa alla morgonsysslor vilket innebär en del stress. Men vi har haft den under kontroll ändå så dagarna har ändå blivit bra.  (null) 
 man märker h
ur "hemma" blir bortrationaliserat dagar då jobbet kräver mycket fokus.... överlämningar hit, mottagande dit, nya laget här, gamla laget där och där och där... gamla klassrummet ska tömmas. Nya ska fyllas. gamla arbetsplatsen ska flyttas, men vart!? Äsch, det får vänta en stund!  (null)
Avslut med kollegor, ett enkelt sätt att umgås på, då alla tog med sig något att äta!!  Att vi inte tänkt på det förut ❤️  
I höst väntar nya lag, nya kollegor och nya utmaningar. Jag ser fram emot det med stor spänning och förväntan. Det är en helt fantastisk känsla. Något jag saknat i flera år märker jag nu när den kommer åter! 
(null)
Jag har redan nu lagt ribban nere vid fotknölarna, jag har aldrig gjort det jag ska göra i höst förut, men jag vågar erkänna det för mig själv, jag vågar be om hjälp och har utvecklat en förmåga att arbeta i lag. Vi är ett lag och tillsammans ska vi ... jag är inte ensam ock måste lnte klara allt själv! En underbar insikt!  (null)
Det är extra viktigt i intensiva perioder som dessa att man försöker se en stund på allt det vackra runt omkring. Bara genom att vända blicken uppåt en sekund eller två så kan man bli lite lugnare och varmare om hjärtat....
(null)

(null)
Eller titta neråt och se de vackra som finns runt omkring oss.  (null)

Ha en fin lördag! 
Själv ska jag styrka mina sommarkläder ock ladda för fest med släkten då morbror Pelle fyller år idag 🙏🏼













































Kommentera här: