Adhd med urladdat batteri

Vid djurparksbesök med mycket  folk ock för mycket ljud överallt känner jag mig så tacksam för Simply Noise- Appen. Den tillhandahåller brus för oss som behöver skärma av alla ljud utifrån, som i kön till linbanan t.ex. Jag vet inte vad det är men på nåt sätt så sjunker stressnivån av bruset som kommer genom hörlurarna.

Det finns tydligen möjlighet att få intyg att slippa stå i köer på nöjesfält när man har adhd. Först tänker jag att nej, varför skulle jag gå före i kö? Jag kan ju stå där som alla andra, men sen tänker jag, ja det kan jag, men jag gör det på bekostnad av min energi och mitt välmående. Jag behöver hörselskydd för att skärma av alla ljud och solglasögon för att stänga ute ljus ock intryck runt mig. Jag har själv hittat strategier för att få det att "funka" för stunden, men trots dem dräneras min energi och det är ju totalt onödigt om man nu inte behöver köra slut på sig själv i såna situationer. 
Just nu sitter jag vid sälarna och skriver, blickar ut över Bråviken och försöker andas lugnt. Försöker varva ner och ta in så lite intryck som möjligt. Men när jag väl börjat "klättra uppför" är det svårt att hejda. Det. Blir så mycket Svårt att varva ner, och att stänga ute alla intryck som finns. 
Det är kanske inte världens bästa ide att gå i djurparken en dag som denna, två dagar efter en dip med huvudvärk, illamående och enorm trötthet, men ibland är det svårt att tänka efter före...

Människor med adhd har lättare att krascha då och då. Vi anstränger oss kör på och går all in tills vi brakar. Det är inget konstigt snarare vanligt eftersom vi kan ha svårt med on / off  och att veta när man ska vila. Jag skulle behöva en mat- och sov-klocka 
a'la Skalman faktiskt. Som talar om när det är dags att sova/ vila, äta och så vidare. 

Det är en resa att hitta rätt. 
Att lära sig vad som funkar och inte och min har bara börjat, förhoppningsvis kan läkare, mediciner arbetsterapeuter, nära och förstående vänner samt Emma psykolog hjälpa mig att få vardagen att fungera bättre. Jag håller tummarna. 

När ett batteri laddas ur sätter man det på laddning. 
Detsamma kan man tänka när det gäller en människa., det är bara svårare att veta när det är dags att plugga i kontakten. 
 Kanske ska jag bara lära mig att ladda mig själv lika ofta som jag laddar min telefon. Göra det till en rutin. 
En vana. 
För ett hållbart liv.
I wish...

På resa genom Europa dag 5 -måndag

Så var det dags att fara vidare mot Kroatien. Alla 8 var resklara vid kvart över 9, mycket bra jobbat, utan någon större stress..😁

Ibland blir det lite segt att sitta still i bilen, då är det kul att kunna leka lite med appar som Snapchat t.ex..

Eller bara liksom vara. Se ut. Ta det lugnt...

Man får inte glömma att köpa vinjetter, både Österrike och Slovenien har dem. Man sätter den i vindrutan och slipper på så sätt bli stoppad av Sloveniens khakiklädda, vapenbärande poliser, man slipper också en bot på 150€. En läxa vi lärde oss ett annat år.

Gränsen in mot Kroatien bjöd på ännu mer kö... men om man körde "fel" som lillebror gjorde, gick det några timmar snabbare! 

Framme i Porec fikade vi lite, släppte ut lite spänningar och letade sedan boende. Vi blev rekommenderade ett hotellområde 1,5 km utanför Porec, och där fanns allt. 

Tre hotell med lika många poolområden. Promenadavstånd till vattnet och en rymlig "lägenhet" med sängkläder! 👍

En lite kul grej, eller jag vet inte, kanske inte så kul egentligen, snarare  mer sexistisk kanske, är att om vi beställer in ett glas vitt och en stor stark så serveras glasen så här. Även fast M beställer vinet och jag ölen! 

Jag kan inte dricka vitt vin pga mina erfarenheter i yngre år, så jag beställer i stort sett alltid öl... men det kanske är manligt? Eller....

Efter mat och öl var det skönt att bara spendera kvällen på stranden.

Eller strand, betongplattan menade jag. Stränder finns men det är enligt min erfarenhet av de ställen jag besökt i Kroatien, vanligare med gjutna betongplattor att lägga sig på. 

Med familjen i bilen genom Europa dag 1- torsdag

Så var det dags. 

Lilleman hade packat en vecka i förväg, vi andra låg lite efter... 

På nåt sätt känns han lite lik mig med att vilja ha koll på sin egen packning och sina egna saker...En bra sak iofs.när fem personer ska packa in sig i en bil för att färdas cirka 200 mil tillsammans.

Vi hade bokat plats ock hytt på nattfärjan Trelleborg- Trawemunde som avgick 22 tror jag. Vi hade gott om tid på oss, vi behövde inte lämna hemma förrän på eftermiddagen, men ändå brast humöret för några av oss i de där allra sista stressiga minutrarna som ändå på nåt sätt blir när man ska "bara kolla det och det och det"...

Nöden har ingen lag. 

Så är det ..

Nere i Trelleborg mötte vi resten av ressällskapet! 

Tack mormor för smörgåsarna och alla korsord att sysselsätta oss med under dagen! 

Fördelen med nattfärjan är att man reser medan man sover. På morgonen när man vaknar är man i Tyskland, startklar och utvilad efter en hel natts sömn på båten. 

Detta blev dock sanning bara för två av oss.
 Vi andra tre sov knappt alls eftersom några vaknade gång på gång på grund av obehag i det trånga mörka utrymmet. 
Kauffören var svårväckt som tur var så han var en av dem som vaknade utvilad dagen efter. 

Här har vi städat hela lekrummet 😏

Tack mamma för ägg&bacon-mackorna och alla tidningar med korsord som höll oss sysselsatta i bilen !