Livet just nu och ett par dagar tillbaka...

Tiden innan jag "sätter igång", med nåt, vad det än är, är hemsk. 
Jag har ågren och allt blir jobbigt... Jag hittar på en massa nya saker att göra istället för det jag egentligen måste.... 
Nu hägrar den sista hemtentan, och trots att jag skrivit VG på alla tentor fram till nu så tänker jag hela tiden att jag kommer att misslyckas! Jag kommer inte att klara det. Osv osv osv. Ju mer dagarna går, ju mer växer oron och brer ut sig över allt annat som också går att oroa sig för. Framtiden, barnen, nuet, dået, det ena och mycket annat. 
På ett sätt längtar jag till att få dra igång med skrivandet av tentan i morgon. Att få ta tag i det. Men än så länge tar jag en lugn paus medans M spelar golf. 
 Altanbyggandet får vara i ett par timmar. "Det är inte stressen i sig som bryter ner, det är bristen på återhämtning " 
Så efter en superkväll igår, med mina finaste av vänner, återhämtar jag mig en stund på den delen av altanen som faktiskt finns! 
Ler åt minnen från igår! Tänker på hur tacksam jag är som har så fina vänner. 
Hur vi i framtiden kommer resa på PRO trippar då och då! Bara vara i varandras sällskap, det är pur lycka och sååå himla mysigt att få vara en av oss 4. 
Kvällen ikväll blev lyckad även den. Alla i familjen var hemma samtidigt och åt kvällsmat . Helt otroligt mysigt ska jag säga. W hade gjort grillspett i mängder, ock de blev så goda att jag kommer vara mätt hela kvällen...
Det är så ovanligt att vi ses alla att jag kände mig tvungen att föreviga ögonblicket med en bild av oss. 
Dagen har varit lång och varm och skön 
Och ledig. 
Jag har gjort om i mitt gröna sköna hörn, W hjälpte mig att plantera om olivträdet jag fick i morsdagspresent, och tomaterna till två stora superfina terrakotta-krukor jag fått av våra grannar! Jag har bytt ut en av plattorna till en lite mindre så jag gick plats att gräva ner blomman som inte är lika rosa och fin längre, och som jag har hört ska må bättre av att grävas ner i jord...
Hoppas hoppas!!! 
Lillebror har lekt hela långa dagen i sandlådan. Byggt städer och vägar. Lyxhotell ock Mac Donalds. 
"Kommunen säger att de ska riva det här huset nu..." 
Äh? Vad! Hur 17 kan han veta om kommunen? Efter en stund fick han sällskap av en något äldre trevlig grannpojke och jag småmyste där bakom häcken till lekparken lyssnandes till deras konversationer om allt möjligt. 

Jag är väl lite knäpp, men herregud så söta små tåavtryck han lämnade efter sig i sandlådan... Jag var tvungen att fotografera dem..
Jag bjöd ner oss till mamma ock pappa på mojitos häromdagen. Helgen har varit så lång att det funnits många dagar att umgås med både nära och kära! 
Ock nu när lillebror kan cykla så bra, är det inga diskussioner om vem som ska köra hem. Det gör vi ju allihopa då vi cyklar! DEt var dock lite jobbigt att cykla hem just denna gång för lillebror hade på sig sina Haremsbyxor.... Det kan vara svårt att grensla en cykelsadel med häng i baken....
Avslutar det här inlägget med några bilder från en mycket lyckad exkursion med skolan i torsdags.. Det var varmt och mycket intressant. 
Vi besökte Marmorbruket, 
Väl värt ett besök!!!!

....Getåravinen. 
Och till sist höll vi i min grupp i en Geo-cachaktivitet i Navestad. 

En kul dag. Men såååååå trött då jag kom hem. Inte en enda chans till lugn och ro i stillhet under dagen. Folk runt omkring hela tiden och jag är ju inte den som sitter tyst, oaktiv och avvaktande, någonsin... Så det var rätt skönt att få gå och lägga sig den kvällen.
Skulle ju vara slut nu.. Men jag kom på en helt annan sak också ! 


Visst berättade jag om att jag "vattnat" min son två gånger under extremt varma dagar? Han springer genom vattenstrålen medan jag vattnar mitt gröna hörn. Iallafall. Vid båda de tillfällena har en enorm geting dykt upp.
Den bor nog nånstans i vår häck och kommer fram då jag duschar lilleman. Flyger in i vattenstrålen, svärmar där en stund som om den duschar och sedan flyger den tillbaka in i busken igen! 
Så superkul!!! 
🙏🏻
Nu är det slut i allafall!
 Kram
❤️

Ett inlägg om allt och ingenting alls!

Jag har fyndat igen.
2 gamla slitna trälådor på Coop, de ska få pryda mitt lilla gröna sköna hörn.
Men inte idag. 
Idag vilar jag, pluggar, vilar och pluggar. Idag får lådan agera fotpall. 
Just idag förstår jag vad jag läser, det som står är lätt att begripa. Hur viktig läraren är för att skapa sammanhang, lagom utmaning och flow... Så självklart , men så svårt innan man är i det!
Jag är golfänka hela helgen och det är rätt skönt att få göra som man vill en hel helg. Utan att ta hänsyn till någon annan hela tiden. Kanske låter lite ego men jag känner så. Sen är ju så klart barnen hemma, men de är inte riktigt lika drivande i att saker ska ske hela tiden. Jag varvar ner och kopplar av, vilket jag hoppas att M gör också. Han har en hel helg med vänner, sin favorithobby,golf, god mat, öl & och sen lite poker. Vad mer kan man begära liksom? Jag njuter av att han njuter och det är en skön känsla! 
Idag har vi ingenting planerat, inget alls och det är en helt underbar känsla!!! Att få ta dagen som den kommer. Jag har ett omöjligt uppdrag som jag måste ta tag i, jag ska försöka hitta sommarskorna i röran i förrådet. Men inte just nu. Just nu bara är jag. 
Sååååå skönt att solen skiner!! 
Inte har man lust att vara inne idag...speciellt inte här inne.....
Nej. Det får bli sen.

Igår...
Igår var jag med min mamma i skogen. Vi gick och gick. Det är en sådan glädje att ha mamma så nära. Att kunna ses inom bara några minuter. Vi gick nästan en mil, vilket känns i kroppen idag. Jag känner mig totalt orkeslös och trööööötttttt.... Men jag lär mig sakta men säkert hur jag funkar nu för tiden. Jag börjar förstå hur viktig min terapeut kommer att vara i höst,med att hjälpa mig planera livet så att jag inte bränner ut mig igen. Att lära mig att leva i nuet är A och O för mig misstänker jag. Att ha fokus på det jag gör här och nu inte på det som kommer sen. Hon kan hjälpa mig att göra det konkret. 
Kanske kan jag även få lite hjälp av den här boken. Vet ni vilka de fyra främsta lyckofällorna är enligt författaren? Jo, att vi tror på fyra seglivade myter.
Myt 1."Lycka är det naturliga tillståndet för alla människor"
Myt 2. "Om jag inte är lycklig är det något fel på mig"
Myt 3. "För att få ett bättre liv måste vi göra oss av med alla negativa känslor "
Myt 4. "Man måste ha kontroll över sina tankar och känslor"...
Jag somnade med ett leende på läpparna igår och  ser fram emot att läsa vidare i boken! Snart!!! 
Jag ser också fram emot ett glas rött ikväll! Mat har vi inte bestämt än, men drycken är klar! 
😜
Att läsa SO har öppnat mina ögon för sååå mycket och just nu har jag snöat in på fornlämningar, spår av istid och stenar.... Det är så häftigt att de här tillverkats långt in i jordens inre för länge länge sen, och att de från början var flytande materia, mineraler som tillsammans bildar olika sorters berg...
Stennörd... Jag ska samla ett eget förråd av stenar till undervisningen i SO som jag ska ha i framtiden! Så kul!!! 
Dagens goda karma består av att utföra ett mirakel. Jag väljer att se på vår månatliga gåva till Unicef världsförälder som en del av att ge mirakel. Att ge av det man har för att andra ska få det bättre. När min inkomst blir högre, får vi se oss om efter fler mirakel att utföra. 
Det är helt sjukt egentligen att "vi" (tolka hur du vill) har ett sådant överflöd att vi kan äta oss proppfulla med Chips och skit varje helg om vi vill, medans vissa barn säljs som sexslavar. Vi har alla en historia bakom oss , vi som lyckats roffa åt oss, "suga ut" våra koloniserade områden ock sedan förvånat titta på dem med blickar av förundran över hur det kommer sig att de inte utvecklats som "vi". De får väl sköta sig själva? Usch. den mentaliteten får mig att må illa. Men jag går inte in mer på det nu. Utan kanske bara mer påminner om hur mycket vi har att vara tacksamma för. 
Det har varit oroligt i en stadsdel av stan. Ungdomar / barn som kastar sten på polis, brandmän och beter sig så att människor där inte vågar gå ut efter ett visst klockslag på kvällarna. 
Det är hemskt så klart, och Media gör vad de kan för att spä på och sprida budskapet av allt det hemska. 
Men så kommer en liten solstråle bland alla moln. Någon säger att det är inte alls farligt att vistas ute. Polisen försöker nå de ledande i gänget för att hjälpa dem in på bättre banor, försöker klippa bort "svansen" av alla de som "bara hänger på". 
Och, någon, någon tar reda på vad ungdomarna vill. Ha jobb. 
Så någon ger sig ut dit och pratar med dem. Erbjuder sig att hjälpa till att hitta jobb. Ber alla runt omkring om hjälp. Hjälp att hitta en meningsfull fritid till de här vilsna personerna. Och man blir så glad! 
Eller, iallafall jag blir det. Någon gör något, någon pratar inte bara. 
Så häftigt. Jag hoppas att företag hör av sig. Erbjuder jobb för att ge dem en meningsfull vardag, för det vet vi väl alla att utan mening och mål vandrar vi vilse, hamnar snett, utan stöd hemifrån ( eller med en annan form av stöd hemifrån) är det inte alltid lätt att hamna rätt. 
Det finns maskrosbarn. De klarar sig, men alla har inte den turen heller. Därför gör det mig lite ledsen då någon tycker att man inte ska "belöna" dessa "värstingar" med jobb, när det finns "bra" ungdomar som också står utan jobb. Jag ser det inte så.
Visst har vi alla ett val, välj rätt väg, men det kan ju vara lätt för mig att säga som vuxit upp i ett tryggt medelklasshem med tydliga krav och förväntningar ställda på mig. Med en trygg social ock ekonomisk grund att falla tillbaka på. Med föräldrar som stöttat mig,  lärt mig, låtit mig testa och lära mig av mig själv och funnits där då jag behövt dem. Med ett hem som satt klara tydliga gränser, och förväntat sig saker av mig. Jag kan ju stå här nu och säga att alla har ett val. Att vi "bra" medborgare ska ha större fördelar än de som inte sköter sig. Jag kan ju rynka på näsan åt dem missanpassade  och tänka att det minsann inte har med mig att göra. Det kan jag. 
Eller så kan jag välja att vara solidarisk och tänka att de här individerna kanske behöver lite positivt stöd. Ett jobb kan vara vägen ut ur det destruktiva liv de hamnat i. Visst, vi har alla ett val, och jag väljer att vara solidarisk, icke-dömande och att se möjligheter i det som går. 











Tänkte på en viktig sak....

Jag. 
Mig. 
Mitt mående.
Dags att dra i bromsen! 
Kroppen känns som bly, huvudet med. Jag inser, med en gnutta dåligt samvete, att jag måste stanna hemma idag. Läka ihop lite, vila, ta en break. Good enough. 
Skola varje dag den här veckan och det tar på krafterna så sjukt mycket att "behöva vara social". 
Vi hade grupparbete igår, hela dagen, jag drar igång, går in på 100 %, tar ansvar, drar framåt, försöker träna på mina skills att samarbeta  (vilket är ganska svårt för mig som oftast har en klar bild över hur jag vill att saker ska vara 😏). Men  det går. Jag klarar det men samtidigt vet jag att jag tar stryk. Varje gång jag interagerar med någon så tar det energi. Massor.. 
Så idag behöver jag  stanna upp, stanna hemma. Landa i allt. Vara nöjd. Vara ok! 
Så... 
Inte spinna på i min Adhd-liknande vardag, inte köra mer slut på mig. Stanna upp och andas, reflektera , för det är vad jag behöver  just nu. 
Kram 



Bilden är från Petters Facebook sida. Lånar den för att den är så fin, så vacker att vila ögonen på....