Sommarsöndag- vilodag


Vaknar av att det ringer på dörren. 
Flera gånger. 
Ser mig förvirrad omkring i det skumma sovrummet och försöker få fatt i tankarna kring vem som det skulle kunna vara där utanför. 
M har åkt på skytte, tjejerna sover och Lilleman..( som inte är så liten längre) . ja var är han?
Jo just det. Han sover hos sin kompis B. 
Kanske är det han?  (null)

Yrvaket och med en kropp/ knopp som just nu behöver en startsträcka på ca 60 minuter, vinglar jag nedför trappen för att se efter. 
Jodå. Stora Lilleman och B står därutanför och vill in för att prata en liten stund. 
B, som verkar havlite mer social finkänslighet ber om ursäkt för att de väckt mig. 
Stora Lilleman stövlar in med skor rakt in i köket och vet nog inte riktigt hur han ska känna. Stor, liten, hemlängtan och "bortaledighet" allt på samma gång typ. 
De har redan hunnit äta frukost berättar de. 
Våfflor. 
De har badat och bakat pizza igår kväll, livet leker och sommarlovet har inte ens börjat. 


(null)
Jag hade en bra lördag jag med. 
Jag och J körde till en sjö för att doppa oss. 
Skönt och svalkande, jag var i flera gånger!  Mysigt att få vara ensam en stund med min fina 18 åring. ❤️
Jag mötte en blivande elev där som sa hej jag blev lite förvånad över att han kände igen mig, vi har ju bara setts en gång. Men jag antar att det är lättare för dem att komma ihåg mig än för mig att komma ihåg alla de 22.  
Själv var jag allt lite stolt över att minnas hans namn!
🙏🏼
(null)


(null)

Innan badet hade jag ägnat dagen till att såpa altaner. Fram 3 gånger och uterummet två.  De nysåpade golven doftar härligt idag, de är alldeles mjuka och lena att gå på . (Ska bli spännande att se hur det blir när regnet kommer😅) Kanske blir det värsta skumpartyt där ute på golvet. 

(null)
M säger att jag borde bjuda hem folk oftare. 
Jag städar alltid inför att någon ska komma hit. 
☺️
Jag kan bara hålla med. 
Med AdHD i sig kan det lätt bli så att man bara gör saker när man verkligen känner sig motiverad... 
Att ha ordning i vardagen är viktigt för mig och något jag kämpar med dagligen. Men att ha rena toaletter och kladdfria golv (åtminstone på nedervåningen) är ett måste vid besök. 
(Övervåningen får vara stökig och privat och allt inträde där uppe sker på egen risk !) 
(null)
Jag förvånas och glädjs över mitt beslut att bjuda hem arbetskamraterna. 
För några år sedan skulle det ha varit en omöjlighet. 
Utmattningssyndrom kan göra så, stänga av all social kontakt. Man orkar inte. Man vill bara vara ifred. 
Det är ett stort steg att våga, orka och klara av  detta. 
👊🏽 
Kanske är jag snart redo att leva som "vanligt" ock ibland längtar jag efter att bjuda hem folk som förr i tiden och kan till ock med känna att det är mysigare att sitta och småprata med vänner än att kura i soffan ensam och ladda batterierna. 
Jag har kommit långt nu. Längre än jag någonsin trott var möjligt åren då hjärndimman blockerade mina kognitiva förmågor och jag helt styrdes av den emotionella Reptilhjärnan.
 (Eller inte hade någon som helst styrning) ...😱😅 (null)
Livet är nu. 
Livet är här och allt är ok. 
Man påverkar det man kan. 
Man låter annat vara. 
Man står sann inför sig själv ock inser att den enda man kan ändra på är sig själv.
Man inser att det som är viktigt på riktigt är relationer. 
Relationer till de som är i ens familj och närmsta krets. 
Men också relationer till dem små (ock stora) man möter i vardagen på jobbet.
(null)
De är viktiga på ett annat sätt och ibland berör dem mig extra mycket, 
Som nu i veckan. 
Jag har fått två kramar av två individer som kämpar med olika saker och som jag känner blivit bemötta på ett sådant sätt att de fått den trygghet de behövt för stunden. 
Två helt skilda situationer, två helt skilda individer ock två helt skilda kramar men med så mycket värme och tacksamhet att jag fick gåshud, tårar i ögonen ock en enorm känsla av glädje. 
Glad att få finnas där och att  få vara en del av den vardag de blivit satta i utan att ha ett val. 
(null)
Att få en slags bekräftelse på att de timmar man lagt på att skapa en relation gett något berör verkligen på djupet. 
Det har det alltid gjort för mig.  (null)

Jag är ju en känslofylld människa. 
❤️
Skillnaden nu är att jag lärt mig att jobb är jobb och hemma är hemma. Jag kan bli känslomässigt berörd utan att ta med mig det hem nu. 
Bra jobbat! 
🙏🏼 
(null)
De två kramarna tar jag med mig in i framtiden som en slags bekräftelse på att jag lyckats möta åtminstone de två på ett bra sätt och gjort dagar i deras liv till bra dagar. 
(null)     
Jag tar också med mig små meddelande som de här! 
Känslan när någon tänker på en under en fin stund är så himla fin liksom! 
Tack! 
❤️
Nu ska jag gå och steka korv till två 9-åringar som verkar ha en omättlig aptit. Sedan ska jag planera för IKEA-besök då sittkuddar och hängväxter ska införskaffas,  en snabb titt på en husbil ska också finnas med! 
Ses!
🙏🏼




Fortsätt simma....

Precis som Doris i filmen "Hitta Nemo" får man tänka framåt, uppåt vidare iväg.
Varje dag. 
Hela tiden. 
Positivt tänkande. 
Mindset. 
Man är själv ansvarig för sina tankar och kan träna sig i att välja rätt tankar ock synsätt.
 (Förutom när man mår psykiskt dåligt eller är psykiskt nedsatt. Det gäller inte då för då gör man bara så gott man kan och det är Good enough.) 
(null)
Det är liksom så livet är. 
Man vill något, man tänker att man ska, men så sätter något käppar i hjulet och man får möta en sorts känsla av sorg ock bitterhet. 
Man får ta in, smälta bitterkänslan och gå vidare.  (null)
 Någon annan kommer få tillbringa sitt liv där vi hade önskat att få bo. Någon annan som har bättre förutsättningar än oss att betala renovering och leva. 
Så är det. 
Move on. 
(null)

Men som sagt. Först får man faktiskt lov att känna sig bitter och låg. Det är mänskligt tänker jag😁
(null)
Nu har jag landat lite i förlusten av framtidsdrömmen.
Jag ska nog vara tacksam, för det hade troligtvis slutat med skilsmässa ändå om vi köpt huset. 
Jag har skitsvårt att leva med oreda, men jag tänker (som vanligt)  rosenröda tankar om mig och vårt liv i en renoveringsmiljö. 
Jag VET ju nu, det som hjärtat inte vill se, jag vet att jag blir stressad i röriga miljöer. Ingen mindfulness i världen kan ändra på det.  (null)
Så nu får nya drömmar och framtidsplaner plats där huset lämnat tomrum. 
(null)
Kanske en husbil istället.  (null)
Eller nya skor. 
För att bo är inte allt. 
Det är mycket men det är långt ifrån allt. 
(null)
Men nån gång ska jag bo så här med. Med pool ock utrymme. 
Bara inte just nu.
(null)




Sunday lovely sunday

Vi konstaterade just att det inte känns som söndag idag. 
Det har varit en bra dag sa J, som om söndagar inte är det i vanliga fall, men jag håller med. I dag var en osedvanligt bra söndag och "tillbaka-till-jobbet-imorrn-känslan har inte infunnit sig ett dugg. 
Kanske är det för att vi sakta men säkert lär oss att leva i nuet? 
(null)
 Det är inte varje dag man får uppleva känslan av mjuk lamm-ull under handflatan. 
Eller att se lilla lammet Juno vifta på svansen av överlycklig glädje när husse dyker upp... sånt gör att man vill stanna tiden en stund och bara njuta.
(null)
Helt fantastiskt. 
Juno bor "med människofamiljen" just nu  efter att ha blivit bortskuffad av sin mamma. Han har sin flock där just nu.
(null)
Så kan det gå ibland, då får man rycka in och hjälpa till att mata den lilla😍
Jag gissar att Lilleman haft en ganska underbar dag med vännen och alla djur idag, efter att ha sovit över där i natt(null)
I fårhagen på sightseeing... de bor så mycket bättre till än jag😍

🙏🏼
Skönt med vänner man känner sig trygg med. (null)
🙏🏼
(null)

Medan Lilleman sov borta passade vi också på att ha lite äventyr.... här befinner vi oss smygandes bland snår och ris för att få en glimt av huset som vi ock en miljon andra ska titta på nu på tisdag... (null)
(Mäklaren har satt ett alldeles för lågt utgångspris och antingen får vi veta varför nu i veckan eller så gör han en fuling för att dra igång en sjuk budgivning...) men det får man ju inte så troligtvis finns där en bra förklaring  (null)
Vi passade på att gå en sväng och fascinerades av hur vackert det är där vi bor. Jag har bort större delen av mitt liv här men igår var första gången jag lyfte blicken och verkligen såg all skog runt omkring... (null)
Sverige är fantastiskt ...
(null)

(null)

(null)

(null) (null) (null)
Uppe på kastalen. Där kan man va. Det är sen gammalt...
😏

(null)
Min nyfikenhet fanatiserade snabbt ihop att  de stenar vi passerade låg i vissa formationer som påminner om forntida gravfält. Så spännande att leka arkeolog en lördagskväll 😁

(null)
Så spännande! 
Värmen tar på den lilla i familjen. Så att svalka sig i mormor och morfars pool var skönt innan kvällningen... (null)
"Jag kan simma!!"
(null)

Tack alla inblandade för idag. 
Love U
❤️❤️❤️