In till stan!

Jag njuter i fulla drag de gånger jag får chans att åka till stan alldeles själv! 

Även fast jag idag har ett möte inbokat och inte kan fördriva tiden som jag vill, så är det najs att få åka in till stan en sväng och lufta sig. 

Jag ska träffa min arbetsterapuet, det ska bli intressant att se om det ger något idag. 

Det är ju en sak att fixa vardagen under semestertid, en annan att få ihop arbete, barn och annat under tiden då man måste vara någonstans under dagarna, kanske kan vi komma fram till saker tillsammans.

Jag tycker att det går rätt hyfsat, men jag är lite orolig över hur mycket energi jag förbrukar under dagarna när jag jobbar.

Hur mycket jag får kämpa för att hålla ihop saker som är självklara för andra, saker som jag förr inte hade några problem att klara av själv. 
Vissa dagar vill jag bara gömma mig, sova, vila, vara ifred. ( i fredags gick jag för att vila vid 3 tiden på eftermiddagen, och gick upp igen lördag morgon) Andra dagar har jag energi kvar när jag kommer hem på eftermiddagen. Utmaningen är att hitta balansen..

Jag kommer få träffa J varannan vecka nu. Det känns skönt att få hjälp, att bli tagen på allvar, att förhoppningsvis få redskap ock strategier för att få vardagen att fungera! 

En sak som jag faktiskt redan implementerat i mitt liv är jag inte måste ta mig från en punkt till en annan så fort som möjligt... 

det är en stor sak för mig att skapa nya rutiner, att lära nytt som också är bra och hållbart i längden. 

Därför stannar jag upp en stund, låter intrycken hos J falla på plats. Låter mig själv få andas en stund innan jag du vidare. 


Sitter och tittar på människor som går och åker förbi mig i parken. Tittar på några som sitter runt  omkring i parken. 

Låter tankarna fara fritt, funderar på dom  jag ser, vilka de är, vem dom ska hem till, eller inte. Stannar upp en stund helt enkelt. 

det förbereds för fullt inför Action run nere i Strömmen,  det ser otroligt kul ut att få springa över de uppblåsta däcken i vattnet! Undrar om jag skulle klara det eller om jag skulle ramla i. Skulle nog våga prova om ingen såg på. Det är stressigt att bli påhejad tycker jag...

Snart går parkeringstiden ut, då ska jag åka ock köpa nya hörlurar på Media markt, mina gamla har gått av. Utan hörlurar känner jag mig halv. Nu har dessutom jag och arbetsterapeut-J kommit överens om att jag ska få som rutin att vila hjärnan mitt på dagen, varje dag det är möjligt. Och då behövs hörlurar för att kunna skärma av ljud utifrån när jag lyssnar på mina meditationer... 

hoppas ni alla har en fin dag. 
Kram 

Kommentera här: