Alla dessa tankar 💭 4. - ”jag kommer dö!!”

Varje gÄng jag sÀtter mig bakom ratten i en bil, vilken som helst egentligen, sÄ tÀnker jag katastroftanken "jag kommer dö".
 Eller inte alltid förresten, ska jag bara Ă„ka omkring hĂ€r pĂ„ orten Ă€r nog det vĂ€rsta som kan hĂ€nda att jag hamnar i ett dike eller i BrĂ„vikens svarta vatten. Och dĂ€r kan jag ju ta mig upp ifrĂ„n.  (null)

NĂ€. 
Dödstankarna kommer bara nĂ€r jag Ă„ker pĂ„ motorvĂ€gar, i regn eller snö ovĂ€der och nĂ€r det Ă€r mörkt ute. 
(null)
Jag kör i princip aldrig om nĂ€r det Ă€r mörkt ute, vilket gör att det kan ta lĂ„ng tid att komma hem 😂. Men jag tar det hellre lugnt Ă€n blir rĂ€dd. RĂ€dslan kan vara tuff att hantera.
(null)

Det Ă€r synd att det blivit sĂ„, för jag Ă€lskade att köra bil förut. Älskade kĂ€nslan av frihet nĂ€r bilen swishade fram mil efter mil, med bra musik pumpande i högtalarna. (null)
Älskade det 
Nu Ă€r det mest en pina. 
Min bil Ă€r en trygg bil, den Ă€r en bil jag kĂ€nner mig sĂ€ker i, den klarar en krock och den skuddar oss dĂ€ri om vi hamnar i ett dike. Men den har alleles för breda bakdĂ€ck för att den lydigt ska följa alla vĂ€gars svĂ€ngar och rakor. De breda dĂ€cken liksom fastnar i spĂ„ren pĂ„ spĂ„riga vĂ€gar och först blev jag livrĂ€dd nĂ€r det hĂ€nde. Det Ă€r nĂ€mligen exakt samma kĂ€nsla jag fick nĂ€r jag tappade kontrollen över och körde min mammas bil in i rĂ€cket pĂ„ motorvĂ€gen för nĂ„gra vintrar sedan. 
Ishalka och en bil utan nĂ„gon som helst antispinn gjorde att olyckan var ett faktum. Och den har satt sjukt djupa spĂ„r i mig. 
Jag som aldrig var rĂ€dd för nĂ„t!!  (null)
Jag lovade att trĂ€na pĂ„ att köra husbilen ocksĂ„, sĂ„ att M slapp köra alla tusen mil sjĂ€lv. Men om min bil "vinglar" pĂ„ vĂ€garna Ă€r vĂ„r mastodont-husbil tusen gĂ„nger vĂ€rre. Jag förstĂ„r inte hur mĂ€nniskor frivilligt kan tycka om att köra husbil. De Ă€r ju sĂ„ vindkĂ€nsliga och stora
. (null)
Det hĂ€r lovet har jag iallafall kört vĂ€ldigt mycket bil. Och jag mĂ€rker att ju mer jag kör, ju mindre rĂ€dd blir jag. Idag körde jag först till stan, sen vidare till Linköping. SĂ„ det blev vĂ€l ca 12 mil totalt idag. Lite stolt över att jag klarade det utan ett enda stresspĂ„slag
 
Jejj! 
(null)
SÄ nu kÀnns det inte helt omöjligt att söka jobb nÄn annanstans Àn pÄ orten dÀr vi bor. För jag kan ju faktiskt köra utan att dö varje gÄng !
😂
(null)
đŸ„°
Kram 

Kommentera hÀr: