Some kind of baksmälla....

Denna känsla av att bara vilja vara någonannanastans.. Krypet och ångesten i kroppen av trötthet, tröghet, orkeslösheten liksom bara slår klorna i mig då jag "utsatt" mig för något roligt eller kroppsligt ansträngande. Jag blir som efter en sen fest med mycket alkohol även om jag inte druckit så mycket ( jag blir yr av en öl nuförtiden ).Jag vill bara vara ifred och krypa undan nånstans. Det är sorgligt och jag undrar hur långt jag har kvar till "frisk"...
De kroppsliga symptomen som huvudvärk och illamående och den inre känslan av oro är så himla tröttsam! Jag vill vara mig själv igen! JAG vill vara den som styr min kropp! JAG Vill bestämma hur jag ska må!!! Jag vet att jag ska vara glad att jag är "frisk" och inte har något handikapp, jag ska vara tacksam! Jag vet och jag är det också. Men ibland så saknar jag mig själv så jävla mycket att det gör ont. 
Jag fick den här av en vän på jobbet idag. Han frågade mig en dag om jag hade något favoritcitat eller favoritdjur eller liknande. Sen kom han förbi med den här pannan. Hans mamma har gjort den och tillsammans med den fick jag en fin vers som han knåpat ihop. Det värmer! Jag ser på den fina ugglan och de fina orden "be true to yourself" som kommit att betyda så mycket för mig. 
Tack! 
💕