Lördag

Så satt vi där , på stenblocken nere vid Bråvikens kant, lilleman och jag.
Vi hade nävarna fulla med gammalt bröd som vi slängde till de vackra svanarna runt oss. De drog iväg åt ett helt annat håll dock så fiskmåsarna fick ta dem istället ...
det är en stor känsla av lugn som infinner sig då jag ser allt det vackra omkring oss.



Morgonens kyliga dimma hade lättat och det var varmt och skönt på stenarna. En båt närmade sig snabbt från andra sidan Bråviken. Min reptilhjärna reagerade blixtsnabbt på fara. Herregud! Den kör rakt mot oss! Katastroftänket var ett faktum ...
Jag såg framför mig hur den skulle ramma stenbumlingarna och hur jag skulle bli tvungen att snabbt slita med mig lilleman därifrån. Båten måste ju vara förarlös! Varför skulle den annars åka rakt mot land?? 
När den kom närmare såg jag någon stå i fören och vinka. Jag hann tänka tanken om jag gjort något man inte får?  Om det var en polisbåt eller så, men när båten nästan var framme hos oss såg jag att det var vår gamla granne som stod där, han berättade att han var ute på jobb. Han hade sett oss i kikaren och styrt åt vårt håll. 
Spännande saker kan hända då man ska mata fåglar i Bråviken! 







Kommentera här: