Midsommar
Det är som vanligt med högtider. Jag bygger upp en massa förväntningar kring hur jag tror att andra förväntar sig att man ska fira midsommar och tappar sen bort helt och hållet vad som är viktigt för mig...
Men så hade jag lite tur att snubbla över klokord från Doctor Diamantis, ock blev med ens mycket lugnare.
Istället för att fråga "vad gör alla andra" frågade jag mig själv " vad vill jag göra" och svaret blev med ens rätt enkelt.
Undvika stora folksamlingar. (Passar mig perfekt ju 👌🏻)
Fira pappa som fyllde år på själva midsommarafton i år. Utomhus så klart ✅ och med avstånd ock allt man bör tänka på i Corona-tider.
Sen hem ock äta middag med 4/5 av familjen ock en vän, lugnt och skönt och alldeles lagom en midsommarafton.
Men ibland är det lätt att förblindas av alla inlägg på sociala medier, med leende perfekta familjer som kransprydda hoppar runt i någons sjönära trädgård och umgås med 5 minst lika perfekta Corn-flakes-familjer till. Man tror ju på nåt vis att det
är så det ska vara och undrar lite så där försiktigt om man är ett UFO för att man hellre äter en stilla sill-lunch med nära och kära, än hoppar säck och försöker vissla samtidigt, med munnen full av Mariekex.
Vi är alla olika.
Men hur högtider ska vara sitter djupt rotat i åtminstone mig.
Efter att ha tagit det lugnt en stund, packade vi husbilen lite lätt och sakta för att åka en sväng dagen efter midsommar.
Det blev en alldeles lagom midsommar i min smak. Jag tror att många börjar se tjusningen i att hitta alternativa lösningar på firande av högtider och födelsedagar nu när vi måste tänka om, ock det är ju inte så tokigt.
🙏🏼