Frökenmatilda.blogg.se

Jobbade som vanligt först med klassen fram till ca 14.00

Sen hade jag möte med en förälder.

Sen med matte-projektgruppen 

Sen direkt till möte med EHT

Sen fika en stund innan nästa möte, med Trivselgruppen innan jag toppade kvällen med en sittning med nya arbetslaget fram till kvart över 7 på kvällen.

Jag börjar så sakta förstå vad "svårt att se konsekvenser av mitt handlande" egentligen står för. Jag har väl förut tänkt typ att jag lättare skadar mig eller mina ägodelar eller så. Men inte riktigt kopplat samman mitt sätt att leva med konsekvenstänket. 

Men nu börjar det så sakta smälta in. 

Att maxa en dag är inga problem, innan. För jag kan inte ana, inte tänka ut innan att det kommer bli för mycket . 

Det finns liksom inte utrymme för det. 

Så idag har jag gått med en blixtrande liksom vågig huvudvärk som i svallen mellan blixtarna skapat illamående och ett ljust tryckande sken över mina ögon. 

Det piper i ena örat och i det andra kan jag höra hur blodet pulserar innanför. Skumt egentligen, men så känns det. 

Jag har hållt ut hela dagen, mycket tack vare att eleverna i min klass har en fin känsla för empati och förståelse för när någon inte mår så bra. 

Men nu har jag tagit ansvar, för mig själv, men också mot andra så att de slipper tänka på mig, och gått hem för dagen. 

Jag orkar inte tänka på allt jag måste, borde, ska göra., hur skulle jag ens kunna? Jag kan ju inte ens räkna till 12 när hjärnan är så här...

Var rädda om er. 

Kram